Jag ÄR en hemsk människa
Denna dag har varit hektisk. Har ingen mobiltelefon för tillfället, eller jag har en men simkortet slängde jag åt helvete, så jag känner mig rätt vilsen. Klarar inte av att få alla hatiska samtal, mår uruselt och känner inte igen mig själv någonstans. Jag hade en på min sida och det var han. Men nu är han - och alla andra - borta.
Bloggen jag har startat använder jag för eget syfte, för att själv kunna gå tillbaka och läsa vad och vem som förstörde mitt liv (som jag redan skrev i början utav bloggen) Jag har bara en att skylla: mig själv.
Uppdaterar mer senare, måste hitta en trevlig själ som kan låna ut sin telefon i 2 minuter.
Bloggen jag har startat använder jag för eget syfte, för att själv kunna gå tillbaka och läsa vad och vem som förstörde mitt liv (som jag redan skrev i början utav bloggen) Jag har bara en att skylla: mig själv.
Men utan pojkvännens hjälp skulle detta aldrig hänt, så det är inte bara mitt fel. Tänker jag så känns det en miljondels bråkdel lite bättre, men inte i närheten av bra. Så eftersom att jag använder bloggen för eget syfte berör inte era åsikter och kommentarer mig speciellt mycket, eller när jag tänker efter så berör de mig inte alls. De kanske skulle gjort det tidigare men inte nu när jag är påkommen.
Uppdaterar mer senare, måste hitta en trevlig själ som kan låna ut sin telefon i 2 minuter.
Har aldrig älskat mamma såhär mycket. Hörs sen.
Kommentarer
Trackback
