Okt. 2, 2009
Så lyser solen ännu en dag över huvudstaden. Skulle ju vara underbart att ringa några vänner, dra på sig en mysig kofta och en stor halsduk och sätta sig nere vid Nybrokajen med en stor latte för att njuta av solen. Men nej. Ingen skulle svara om jag ringde, och om de skulle svara så skulle de kalla mig en rad fula ord som kommer få mig att isolera mig ännu mer. Om det nu är möjligt. Även fast jag lovat mig själv att aldrig låta någon annan trycka ner mig så är det så otroligt svårt i en läge som det här. Jag är praktiskt taget helt själv. Nej, förlåt. Jag har mamma, och det är väl tur det. Men just nu skulle det ju vara underbart att ha min älskade bror i närheten. Men han har ju såklart flyttat till Australien med sin flickvän. Great. En resa dit ska planeras inom kort. Nej, nu ska jag sätta mig på balkongen en stund med en kaffekopp som sällskap. Ciao sålänge!
Oh btw, kolla det här klippet; http://www.youtube.com/watch?v=0t1i5wSEtbQ&feature=player_embedded
Fyfan vad pinsamt...
I dont believe you. Jag tror de här är en fake-blogg som du bara har för att dra till läsare osv. För de du skriver låter praktiskt taget OMÖJLIGT. Men jag kan inte neka till att det är spännande och en bra berättelse, fortsätt du. Det är intressant.
